lördag 30 maj 2015

avslutade projekt

Lördagar är ofta en vilsam dag, där jag sitter med en kopp Assanthe vid köksbordet och lyssnar på P1 på morgonen. Idag handlade Konflikt om nationalism. Jag fick äntligen stickat klart Tintern Abbey-sockarna som jag tycker har varit så besvärliga. Slutresultatet blev ju fint, men jag kommer inte använda Sherman-metoden igen. Garnet inhandlade jag under en resa i Australien förra året, i en garnaffär i Blue Mountains som heter House of Wool. 




Och under eftermiddagen, när pojkarna spelade fotboll, kunde jag sitta en stund med picot-kanten på en halvmåneformad Holden. Garnet var resterna av ett nystan Malabrigo Sock, färgen Lotus. Jag älskar de olika nyanserna av lila som nu får skimra i spetsen.



Två avslutade projekt på en dag, det är jag väldigt nöjd med! Nu kan jag förbereda mysteriesjalen där första ledtråden kommer på måndag. Och så tror jag att jag ska börja leta efter ett mönster till ett par gröna sockar. Köpte ett handfärgat sockgarn i Stockholm, och vill gärna har något färgglatt som nästa lilla projekt.

söndag 24 maj 2015

några härvor till

Jag besökte Stockholm för en arbetslunch i slutet av förra veckan och fick tid över att besöka favoritbutiken Litet nystan. Framme vid disken hade de några alldeles ljuvliga härvor av Madelinetosh silk, ett garn i lace wieght. Som tur var frågade jag om de hade några med Madelinetosh-garner i butiken (för jag hade inte sett några när jag tittade runt).
- Jo, vi har fyrtio färger av Merino Light som fortfarande är ouppackade på lagret. Du kan komma med in och titta om du vill.

Det var som att få öppna julklappar (fast jag själv betalar för garnet), och jag bestämde mig snabbt för att välja två färger som jag verkligen tycker om tillsammans till Mysteriesjalen. Så det blev Calligaphy och Begonia Leaf.



Oj, som jag ser fram emot när första ledtråden släpps om sisådär en veckan (1 juni)!

fredag 22 maj 2015

hopplöst jobbigt sockmönster

Jag tyckte (och tycker) att Tintern Abbey-sockarna är så vackra, och att det verkade kul att pröva en ny teknik. MEN:

- den nya tekniken var knölig att förstå och resultatet blev fult, och jag fick göra om tån flera gånger. nu är det hjälpligt ok.

- hälen var helt omöjlig att förstå, då maskantalet inte var utsatt. På första hälen blev det rätt, men på den andra fick jag inte till det alls. Så nu måste jag repa och göra om.

- övergången till skaftet är också luddigt beskrivet, så det är också en sådan där punkt som gör att arbetet blir liggande eftersom jag behöver ha tid och fokus för att förstå hur jag ska göra.

Ska försöka ta nya tag i helgen, under mellofebern på lördag kväll, och se om jag kan komma till det vackra spetsmönstret. Det vore skönt att komma till avslut, och konstatera att jag inte gillar The Sherman method. Jag vill ju bara ha ett enkelt och fungerande tå-upp-mönster!


En ej ok häl.

att komma fram till ett beslut

Maj månad har varit kall och regnig, och stickandet har bara innehållit motgångar. Ska strax skriva mer om de jobbiga sockarna som jag harvar på med, men först om maj månads UFO, en randig kofta, som jag ville färdigställa innan sommaren.



Koftan har blivit liggande, och varje dag jag har gått förbi projektet har vi tittat snett på varandra. Och till slut kom jag på varför jag inte vill slutföra den: stickorna stl 3 funkade inte alls med det gråa Design Club Duo merino, som är ett 3ply garn (light fingering) och midjemudden är alldeles för gles för att vara snygg. Att randa med ett Noro sockgarn funkade inte heller, det blev liksom fissligt, tunt och glest. Jag gillade helt enkelt inte resultatet, och har inte upptäckt det ordentligt förrän nu.

Så på en tågresa mellan Karlstad och Göteborg satt jag med projektet i knäet och funderade på vad jag skulle göra. Jag tänkte på andra UFO-projekt som några i UFO-gruppen har repat, och jag tog mod till mig och började repa jag med.



När tåget hade passerat Falkenberg var jag äntligen färdig, och under tiden hade jag hunnit sitta och tänka på andra koftor som jag vill sticka med dubbelt duo-garn, och i olika gråa nyanser istället. Och med ett löfte till mig själv om att det ska föregås av provlappar!



Nu när projektet är upprepat är jag bara lättad, och glad att jag kan använda garnet till andra projekt istället.

lördag 9 maj 2015

Vorfreude

Min favoritdesigner för sjalar har precis annonserat att det blir en ny mysteriestickning i sommar. En sjal i två färger, och jag har bestämt mig för att använda något av det jag har i lager. Det blir en kombo jag hoppa ska funka: Malabrigo Sock Terracotta som huvudfärg, och Aguas som kontrast.
Alldeles oavsett hur sjalen blir sedan, vet jag att jag kommer att njuta av att sticka med det mjuka och spänstiga garnet.

Det är något alldeles speciellt att få förbereda och fundera inför ett projekt som man vet kommer bli spännande och lärorikt. Jag kan gå och titta och klämma på garnerna flera gånger om dagen, och fundera över hur sjalen kommer att se ut när den är klar.